Frekvensbanden i de svenska näten
Banden har olika egenskaper. Lägre frekvenser når längre och tränger in bättre, högre frekvenser bär mer data men stoppas lättare av väggar.
- 700 MHz: 4G/5G täckningsband, mycket god inträngning, används för yttäckning och IoT
- 800 MHz: 4G täckningsband med samma goda inträngningsegenskaper
- 900 MHz: historiskt GSM, i dag främst 4G/5G — bra balans mellan räckvidd och kapacitet
- 1800 MHz: bärare av mycket 4G-kapacitet i tätort
- 2100 MHz: tidigare 3G-band, nu i huvudsak 4G/5G
- 2600 MHz: kapacitetsband, kort räckvidd, känsligt för väggar
- 3500 MHz: 5G-kapacitetsband, hög hastighet men mycket svag inträngning inomhus
Passivt och aktivt DAS
Ett passivt DAS distribuerar signalen via koaxialkabel, splittrar och kopplare ut till passiva antenner. Det är robust, driftsäkert och kostnadseffektivt för små och medelstora ytor, men kabelförlusterna växer med avståndet, vilket begränsar räckvidden — särskilt på höga band.
Ett aktivt DAS omvandlar signalen och distribuerar den digitalt eller optiskt ut till fjärrenheter som återskapar radiosignalen lokalt. Det ger jämn effekt över mycket stora ytor och möjliggör sektorindelning och kapacitetsstyrning, men kräver strömförsörjning i varje nod och är dyrare.
Hybridlösningar är vanliga: optisk stam till varje våningsplan, passiv distribution ut i planet.
Effektbudget — så räknas det
Projekteringen bygger på en länkbudget. Man utgår från effekten in i systemet och drar ifrån alla förluster: kabeldämpning per meter (som ökar med frekvensen), förluster i splittrar och kopplare, kontaktförluster, och lägger till antennvinsten. Resultatet är förväntad utstrålad effekt per antenn, som räknas om till förväntad signalnivå i det omgivande utrymmet.
Målet i en normal kontors- eller vårdmiljö brukar vara −75 till −85 dBm i hela täckningsområdet på det svagaste bandet, med marginal för möblering och personer i rummet. I lager och industri sätts målet ofta något högre för att klara handdatorer och truckterminaler.
Antennplacering i praktiken
- Placera antenner i korridorer och öppna ytor snarare än i slutna teknikrum
- Räkna med att varje vägg mellan antenn och användare kostar signal
- Undvik att blåsa in signalen mot fönster — det ökar risken för störning utåt
- Hisschakt, trapphus och garage kräver egna antennpunkter, nästan alltid
- Tänk på isolationen mellan utomhusantenn och inomhusantenner — för dålig isolation ger självsvängning i repeatern
Så mäts och verifieras täckningen
Mätning görs med kalibrerad utrustning per operatör och band. Utöver signalstyrka (RSRP i dBm) mäts även kvalitet: RSRQ och SINR. En stark men störd signal är inte användbar — det är därför en mätning som bara visar staplarna i telefonen är otillräcklig som underlag.
Resultatet dokumenteras som en värmekarta över planritningen, både före och efter installation. Slutmätningen är beviset på att systemet levererar det som utlovats, och underlaget vid eventuell framtida felsökning.
Framtidssäkring
Bygg alltid för fler band än ni behöver idag. Skillnaden i kostnad mellan en multibandkomponent och en enbandskomponent är liten vid installationstillfället, men enorm den dag ni ska komplettera i efterhand. Detsamma gäller kabeldimension och tomrör: dra grövre och fler än ni tror att ni behöver.
5G på 3,5 GHz kommer sannolikt aldrig att tränga in i era källarplan utifrån. Om ni vill ha 5G-kapacitet inomhus i framtiden är ett inomhussystem inte ett alternativ till operatörens utbyggnad — det är förutsättningen.