Mobilnätet är byggt för utomhusbruk
Operatörernas basstationer är dimensionerade för att täcka geografiska ytor: vägar, bostadsområden, industriområden och stadskärnor. Beräkningsmodellerna utgår från mottagare utomhus eller i en bil. Att signalen sedan ska ta sig in genom en fasad, ner i ett garage eller upp i ett trapphus är i praktiken en bonus — inte ett krav operatören har åtagit sig att uppfylla.
Det betyder att ansvaret för täckning inne i en byggnad i praktiken ligger hos fastighetsägaren eller verksamheten. Operatörerna bygger normalt inte ut näten för enskilda fastigheter, och de gör inte heller några garantier om signalstyrka innanför fasaden. Lösningen blir därför ett internt distributionssystem som tar in operatörens signal och sprider den där människor och utrustning faktiskt befinner sig.
Så mycket dämpar byggnadsmaterial
Varje materialskikt mellan masten och telefonen kostar signalstyrka. Dämpningen mäts i decibel (dB), och skalan är logaritmisk: 10 dB innebär att effekten minskar till en tiondel, 20 dB till en hundradel. Några typiska värden vi mäter upp i svenska fastigheter:
- Träregelvägg med gips: cirka 3–6 dB
- Vanligt fönsterglas: cirka 2–4 dB
- Energiglas med metallbeläggning: cirka 25–40 dB
- Betongvägg: cirka 10–20 dB per vägg
- Stålarmerad betong och bjälklag: 20–30 dB och uppåt
- Källare och garage under mark: ofta 30–40 dB eller mer
Energieffektiva hus är sämre på mobiltäckning
Paradoxen är att ju bättre en byggnad är byggd ur energisynpunkt, desto sämre blir den ofta på mobiltäckning. Lågemissionsglas fungerar genom en tunn metalloxidbeläggning som reflekterar värmestrålning — och samma beläggning reflekterar radiovågor. Tilläggsisolering med aluminiumfolie, täta fasadskivor och armerade betongelement har samma effekt.
Därför ser vi ofta att en nyrenoverad kontorsfastighet har sämre inomhustäckning efter renoveringen än före. Ingenting har hänt med operatörens nät; det är huset som har blivit ett bättre skydd mot radiovågor.
Frekvensbanden avgör hur långt signalen når in
Låga frekvenser tränger in bättre än höga. De svenska mobilnäten använder bland annat 700 och 800 MHz (bra inträngning, mindre kapacitet), 900 MHz, 1800 MHz, 2100 MHz och 2600 MHz samt 3,5 GHz för 5G (hög kapacitet, dålig inträngning). En signal på 3,5 GHz tappar betydligt mer i en betongvägg än en signal på 800 MHz.
När 2G och 3G släcks ned flyttas trafiken till 4G och 5G, ofta på högre band. Många verksamheter upplever därför att täckningen inomhus har försämrats utan att de själva har ändrat något. Det är inte inbillning — den fysiska förutsättningen har ändrats.
Så tolkar ni signalstyrkan i dBm
Signalstyrka mäts i dBm och anges alltid som ett negativt tal. Ju närmare noll, desto starkare signal. Grovt tolkat:
- −70 dBm eller bättre: utmärkt, samtal och data fungerar utan problem
- −85 dBm: bra, fullt användbart för de flesta tjänster
- −100 dBm: svagt, tappade samtal och långsam data är vanligt
- −110 dBm och sämre: i praktiken oanvändbart
Vanliga symptom i verksamheten
Innan någon säger orden ”dålig mobiltäckning” märks problemet ofta som andra fel: kortterminalen som tar en evighet på att godkänna en betalning, larmsändaren som rapporterar sent till larmcentralen, handdatorn i lagret som tappar kontakten mitt i en plockrunda, eller personalen som går ut på lastkajen för att ringa. Alla dessa har samma grundorsak.
Vad man faktiskt gör åt saken
Första steget är alltid en mätning på plats. Vi mäter signalstyrka och kvalitet per operatör och per frekvensband i de utrymmen som betyder något — inte bara i receptionen. Resultatet blir en värmekarta som visar var täckningen faller bort och varför.
Därefter väljs lösning efter behov. En mindre lokal kan klaras med en operatörsgodkänd multibandrepeater som tar in signal via en riktantenn på taket och distribuerar den inomhus. Större fastigheter, sjukhus, köpcentrum och industrier projekteras normalt som ett DAS — ett Distributed Antenna System med ett nät av inomhusantenner som ger jämn täckning över hela ytan och stöder alla operatörer samtidigt.
I Sverige får repeatrar bara installeras inom en operatörs blocktillstånd och utrustningen måste vara godkänd. Felaktigt installerad utrustning kan störa operatörens nät och i värsta fall beslagtas. Det är ett tekniskt hantverk — inte en produkt man köper på nätet och sätter upp själv.